Jag är en av de många som ganska länge gick och väntade på onsdagens Nintendo Direct med spänd förväntan, och även om jag var peppad brukar jag sällan bygga upp orimliga förväntningar på utannonseringar. Faktum är att jag var ganska nöjd med det mesta som visades upp under den timme som presentationen pågick, och var även positivt överraskad av att vi får en lansering redan den 5 juni.
Det började dock skapa en dålig magkänsla när det stod klart att Nintendo inte ville röra frågan om priser under presentationen, och det skulle visa sig att det var delvis befogat.
Jag hade ursprungligen inga problem med priset för själva konsolen, men det var ju när jag fortfarande kunde inbilla mig att 470 euro skulle bli något mindre än 6800 kronor. Nintendo har i nästan alla år siktat på att vara alternativet för familjer och barn, och därmed legat snäppet under konkurrenterna i prisnivå. I dagens ekonomiska läge är knappa 7000 spänn inte något som alla kan hosta upp hur som helst, i synnerhet med tanke på att extra joycon-kontroller kostar ytterligare 1200 spänn för ett par. Det springer snabbt iväg till bisarra summor, och då har vi inte ens kommit in på spelen.
Om du inte bara vill ha din Switch 2 som dekoration kommer du nämligen att få betala mellan 900 och 1000 kronor för Switch 2-spelen, vilket är verkligen magstarkt för spel som utvecklas för en svagare plattform. Utvecklingsbudgetar skenar och spelbranschen haltar, men det handlar ju generellt sett om spel som utvecklas för absolut top of the line-hårdvara. Handhållna plattformar kräver inte exceptionellt högupplösta texturer och modeller, och även om Switch 2 tekniskt sett har stöd för 4K-upplösning kommer antalet spel som faktiskt renderas i denna upplösning att vara väldigt lätträknade.
Det sägs ju ofta att Nintendo är ett ledande företag i spelbranschen, men det är ju generellt något som sägs i positiva meningar. I detta fall kommer Nintendo att leda vägen för alla andra stora utgivare att arbiträrt höja spelpriserna framöver, precis som när många tog steget från 600 kronor till 700+ kronor i början av PlayStation 5/Xbox Series-generationen. Sedan dess har priser på exempelvis PlayStation Store med tiden justerats upp ytterligare, och det är inte ovanligt att se 850 kronor för nya spel.
Redan nu undviker jag att köpa spel på lanseringsdagen, och om vi börjar närma oss (eller passera) tusenlappen blir det enbart reor för mig framöver. Och med tanke på att Nintendo aldrig har reor på sina egna spel blir det svårt att se hur många av dem jag kommer att kunna motivera mig själv att köpa. Jag har lite motvilligt skaffat en förhandsbokning av konsolen och Mario Kart World, men det som jag ursprungligen verkligen såg fram emot har onekligen skapat en ganska bitter eftersmak.
Var först med att kommentera!