SolSeraph

En av de bästa och sorgligt nog bortglömda spelserier från SNES-eran är ActRaiser. Det första spelet i serien stoltserade med briljant plattformsaction blandat med ett strategispel. Spelet gav oss också ett av tidernas bästa spelsoundtrack som står sig som rent mästerligt än idag. Efter ActRaiser 2 (som slopade strategielementen) har serien varit vilande men nu är en andlig uppföljare här i form av SolSeraph.

Inspirationen från ActRaiser står klart från första stund när jag tar kontroll över guden Helios. Han bestämmer sig för att hjälpa mänskligheten genom att lära dem bygga samhällen och mer handgripligen genom att manifestera sig hos dem och slå diverse monster i skallen med sitt stora svärd.

Så långt är allt likt ActRaiser med andra ord. Jag genomför de Tower Defense-inspirerade delarna och jag tar mig an spelets plattformsnivåer. Det är dock under de sista som jag börjar stöta på vissa problem.

Helios må kunna bringa ljus och liv men han kan inte rädda den låga upplösningen.

Kontrollen i SolSeraph är nämligen inte alls lika exakt som i ActRaiser och känns väldigt svävande och rentav klumpig. Det faktum att min karaktär dessutom kastas tillbaka varje gång han blir träffad är något som jag helst hade velat slippa. Denna typ av speldesign borde ha dött redan efter det första Castlevania-spelet, i min mening.

Att inkludera detta gör att jag drabbas av onödigt många dödsfall då jag kan träffas av en fiende och därför kastas bakåt ned på en del av marken som jag tar skada av, till exempel taggbuskar. Eftersom alla vet att gudars värsta fiende är en taggig buske.

Det finns problem med strategi-delen också. För det mesta är det tydligt vad som behöver göras i de olika samhällen som skapas men ibland är bristen på instruktioner och förklaring irriterande. Det kan också skapa problem om jag till exempel får slut på virke och således inte kan bygga en ny skogshuggarstuga. Liknande problem dyker upp hela tiden och förtar känslan av att SolSeraph är en värdig efterträdare till ActRaiser.

Age of Empires? ActRaiser? Inget av dem?

Sedan har vi spelets presentation. I handhållet läge ser det helt okej ut men ganska smetigt. När jag spelar i dockat läge ser det dock fruktansvärt ut. Jag spelar främst Switch på en datormonitor på blygsamma 24 tum men jag misstänker att om jag skulle blåsa upp SolSeraph på min 60-tums TV finns risken att jag hade behövt nya glasögon för att utläsa vad som händer. Det är ingen titel som pressar Switchen till bristningsgränsen så jag hade gärna sett ett bättre resultat på den fronten.

SolSeraph lämnar mig med en känsla av besvikelse. Det fanns stor potential för att föra in spelmekaniken från ActRaiser i den moderna eran. Resultatet känns istället som ett stressjobb där presentationen är bristfällig, precis som frekvensen för bilduppdatering. Detta hade kanske kunnat åtgärdas men SolSeraph har även rejäla brister i kontrollen vilket i slutändan gör det svårt att rekommendera. Det är trist att spelet inte blev bättre än detta och jag får återvända till ActRaiser igen istället. Det bästa jag kan säga om SolSeraph är att musiken åtminstone är bra. Men den är bättre i ActRaiser, precis som alla andra delar.

Recensionsdata

Utvecklare: ACE Team
Utgivare: SEGA
Utgivningsdatum: 10/07/2019
Pegi:3
David

David

Livslångt Nintendo-fan sedan tidigt 90-tal. Relativt nyfrälst JRPG-älskare med en kärlek för udda japanska titlar, gärna med kraftiga animeinslag. Tar varje tillfälle som ges för att sprida budskapet om Super Mario Sunshines storhet.
David

Senaste inläggen av David (se alla)

Var först med att kommentera!

Lämna en kommentar

Din mailadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.