Den tidigare starkt PlayStation-fokuserade Neptunia-serien är tillbaka och har för första gången dykt upp på en av Nintendos konsoler. Denna gång frångår serien sitt traditionella 3D-upplägg för en läcker 2D-presentation. Frågan är om serien lyfter till högre höjder eller är exakt en dimension sämre av detta?
På klassiskt JRPG-manér inleds Super Neptunia RPG med att vår huvudkaraktär Neptune vaknar upp med minnesförlust. Det enda hon minns är sitt namn, inget annat. Med enbart denna kunskap ger hon sig ut på äventyr i denna 2D-version av spelvärlden Gamindustri och snart stöter hon på sina vänner, de andra CPU-gudinnorna och ett stort äventyr tar sin början.
Redan från start gör sig Neptunia-seriens klassiska meta-humor påmind. Neptune påpekar själv vilken kliché det är att hon som huvudkaraktär har tappat minnet och flera kommentaren om bristen på 3D förekommer. Det är som vanligt charmigt på väldigt många plan även om humorn inte träffar mitt i prick alla gånger.
Under mina år som spelskribent har jag recenserat närmare tio spel i Neptunia-serien, inklusive huvudspelen samt en lång rad olika spin off-titlar. Det är en serie som verkligen inte är rädd för att experimentera med upplägg och jag har stött på allt från klassiska JRPG till actionspel, strategiska rollspel och idolsimulatorer (!). Vissa har varit bra, vissa har varit av det sämre slaget och jag kan glatt konstatera att Super Neptunia RPG tillhör den första kategorin.
Spelet, som dessutom är det första som fått skötas av en västerländsk utvecklare, fångar känslan av seriens bästa delar på ett väldigt trevligt sätt och flytten till 2D är nästan uteslutande en lyckad sådan. Jag säger ”nästan” då navigering kan vara en aning komplicerat emellanåt, särskilt när jag måste hoppa för att följa en stig uppåt istället för att bara trycka upp.
Striderna är uppbyggda på ett halv-aktivt sätt där jag väljer en attack och sedan låter en timer löpa ut innan den genomförs. Detsamma gäller för fienderna och större attacker kräver längre tid för att laddas upp ordentligt. Detta innebär att jag kan välja att avfyra flera snabba attacker som gör mindre skada eller vänta ett par omgångar för att få in en större attack. Systemet fungerar riktigt bra och leder till många spännande konfrontationer.
Emellan striderna får jag utforska spelvärlden och även ta del av många (och ofta långa) dialogsekvenser som gör att spelet stundtals liknar en visuell roman. Detta gör dock inget eftersom dialogen oftast är väldigt fyndig och humorn prickar som sagt rätt flera gånger under speltiden.
För dig som har sneglat nyfiket på Neptunia-serien på PlayStation men som aldrig har kikat närmare på den har nu ett gyllene tillfälle. Super Neptunia RPG är inte det bästa spelet i genren till Switch, inte på långa vägar. Men det är ett av de charmigaste.
Var först med att kommentera!