God Eater 3

Om du är ett fan av Monster Hunter-serien men alltid har tänkt att den skulle behöva vara lite mer ”anime”, då har vi ett spel för dig. God Eater 3 släpptes nyligen till PlayStation 4 och nu har även Nintendo Switch fått en version.

I en framtida värld där enorma moln av ett mystiskt aska har förintat stora delar av mänskligheten kämpar överlevare mot demoniska varelser kallade Aragami. En särskild grupp människor med speciella krafter kan bekämpa dessa monster och de krigarna kallas God Eaters.

Ännu mer speciella är Adaptive God Eaters, eller AGE:s som de också kallas. Dessa har en högre toleransnivå mot den giftiga askan och är mycket starkare. Det är en sådan AGE som jag skapar och tar kontroll över när God Eater 3 inleds.

Jag har inte spelat någon av de tidigare delarna i serien och jag har förstått att vissa delar av den övergripande berättelsen speglas i denna tredje del. Under min tid med spelet har jag dock inte haft några större problem med att fylla i eventuella luckor eller att hänga med i narrativet, särskilt inte då spelet erbjuder gott om möjligheter för mig att läsa på om den fiktiva världen.

Faktum är att berättelsen tar större del i spelet än jag först hade anat. Det rör sig inte om en berättelsedriven spelupplevelse i klass med valfritt JRPG men det erbjuds ändå en hel del långa filmsekvenser och dialoger mellan karaktärerna. Jämfört med tidigare nämnda Monster Hunter är narrativet en stor del av upplevelsen.

Som en AGE kan min karaktär (döpt till ”Ophelia” med kodnamnet ”Vanguard”) använda sig av en särskild typ av vapen kallade God Arcs. Detta är olika typer av vapen som till exempel svärd, knivar, släggor eller yxor. Samtliga vapen har sina egna för- och nackdelar och kan uppgraderas på en rad olika sätt. Jag inser också snabbt att det inte fungerar att välja ett favoritvapen att använda genom hela spelet.

Då de olika Aragamis jag stöter på är väldigt olika i utseende och styrkor/svagheter krävs det att jag vågar experimentera med olika vapen för att nå bästa resultat. Detta i kombination med en nästintill löjlig mängd föremål att skapa, uppgradera och förbättra tillsammans med liknande möjligheter för olika karaktärsegenskaper gör att God Eater 3 kan kännas en smula överväldigande under de första timmarna.

När jag väl kommer igång ordentligt gör jag det dock med råge och God Eater 3 blir snabbt en vanebildande och otroligt underhållande upplevelse. Att spendera en dryg halvtimme med att bekämpa en kraftfull Aragami tillsammans med mina AI-kollegor är en ren fröjd och möjligheten att kunna spela med vänner bidrar ytterligare till spelglädjen.

Med det sagt kan kontrollschemat ställa till det ibland då spelets många olika kommandon är kopplade till samma knappar. Genom att trycka framåt och på en viss knapp kan jag göra ett ryck framåt men att bara trycka på knappen utan att röra styrspaken så blockerar jag istället. Detta fenomen återfinns på flera andra knappar och kombinationer och den tidigare nämnda inlärningskurvan blir inte mindre brant på grund av detta.

När kontrollen väl sitter gör den det dock ordentligt och det faktum att spelet konverterats oväntat bra till Switch från PS4 gör att det ofta ser riktigt läckert ut och det flyter dessutom över förväntan hela tiden.

God Eater 3 har visat sig vara en oväntat positiv bekantskap för min egen del. Spelet erbjuder djup mekanik, spektakulär action och överraskande nog en medryckande berättelse med charmiga karaktärer. Om du är på jakt efter ett spel som enkelt kan sluka dussintals timmar av ditt liv så är God Eater 3 ett riktigt bra alternativ.