Strömmen av spel som använder sig av roguelike-koncept på ett eller annat vis verkar inte sina, men istället dyker det emellanåt upp i mer kreativa eller intressanta sammanhang. Streets of Rogue är just ett sådant exempel där används som en krydda för helheten, istället för att bygga hela fundamentet på ett omgångsbaserat spelande.
Du tar dig an rollen som en del av en motståndsrörelse i en stad där allt är kaos. Borgmästaren som kampanjade på en plattform bestående av sänkta skatter och mer öl till alla var förstås en stor fet lögnare, och när han blev vald försattes hela samhället i en kraftigt nedåtgående spiral. Det är med andra ord dags att sätta hårt mot hårt för att få bort denna korrupta politiker.
Vid första anblick ser Streets of Rogue ut som en ganska ordinär tvåspaksskjutare, men det är inte riktigt hela sanningen. Beroende på vilken karaktärsklass du väljer vid början av varje omgång kommer din spelstil att variera ganska kraftigt, och vilka delmål du har på vägen mot slutet kommer att skilja sig en del.
Om du väljer soldaten till exempel så kommer det mycket riktigt att vara som många liknande spel i genren, om än lite mer taktiskt. Du kommunicerar enklast med hjälp av dina skjutvapen och har som mål på varje nivå att förstöra en generator innan du beger dig vidare. Väljer du istället gorillan som karaktärsklass kommer du inte att kunna använda några skjutvapen alls, utan du kommer att låta knytnävarna visa vägen istället. I gengäld har du mer hälsa och är betydligt starkare än andra karaktärer, och ditt huvuduppdrag som gorilla är förstås att hitta och frige andra gorillor som finns på varje nivå.
Sammanlagt finns det över 20 olika karaktärsklasser att välja mellan, som de flesta har ganska markanta skillnader i hur du tar dig an nivåer och situationer. Om du känner dig konflikträdd finns det även klasser som kan rekrytera folk att sköta handgemänget åt dig, så att du sedan tryggt kan gå in och samla upp prylar och vapen som du sedan kan använda eller sälja vidare. Denna mångfald skapar en ganska omfattande bredd i spelet, även om många av karaktärsklasserna måste låsas upp genom diverse kriterier. Det kommer tveklöst att finnas minst en klass som passar din spelstil.
Genomförandet av uppdrag i spelomgångarna ger dig kycklingnuggets, som tydligen har förvandlats till hårdvaluta under denna dystopi. Denna valuta behåller du mellan spelomgångar och du kan använda dessa nuggets för att låsa upp nya uppgraderingar eller modifieringar för hur spelet fungerar. Tycker du att ammunition är en konstant bristvara? Då låser du bara upp oändlig ammunition och går lös på fiender utan att behöva tänka på detta. Tycker du att allting går för långsamt? Lås då upp tidsbegränsaren som tvingar dig att klara nivån på 2,5 minuter för att inte dö.
Med jämna mellanrum dyker det även upp slumpade specialhändelser i nivåerna. Du kan till exempel komma till en nivå där det pågår en zombieinvasion, och då är befolkningen redan på helspänn och försöker att bekämpa de odöda. Det innebär också att alla människor du dödar på nivån kommer att återuppstå i zombieform, vilket leder till att du behöver ha ihjäl dem igen för att slippa dem permanent.
I slutänden är det själva synergieffekten från alla dessa komponenter som gör Streets of Rogue så lyckat. Tittar man på enskilda komponenter är det inte något som sticker ut åt något håll, men den samlade produkten gör det till ett spel som är lätt att återvända till för att köra några omgångar. Den enorma bredden i spelet eliminerar den enformighet som många av dessa spel kan lida av, och Nintendo Switch är definitivt den optimala plattformen för att uppleva det på.
Var först med att kommentera!