Det känns som att vi på senare tid har fått fler River City- (eller ”Kunio-kun” ) titlar än vi har fått på många år. Senast ut är Stay Cool, Kobayashi-san!: A River City Ransom Story, som faktiskt är en semiuppföljare till NES-spelet Downtown Nekketsu Monogatari, som är det tredje spelet i Kunio-kun-serien och som släpptes i väst under namnet ”Street Gangs”. Förvirrad? Samma här, men nu kör vi!
Stay Cool inleds kort efter händelserna i Downtown Nekketsu Monogatari och följer titelns Kobayashi, som agerade antagonist i den titeln. Det är ungefär så långt jag hänger med i handlingen för innan jag vet ordet av dyker det upp magiska portaler, tidsresenärer och flygande tefat. Allting kanske är fullt logiskt för de som spelat Downtown Nekketsu Monogatari men för nykomlingar är det i bästa fall förvirrande och i värsta fall fullkomligt obegripligt.
Stay Cool har gott om utvecklartyngd i bagaget då både Yoshihisa Kishimoto och Hiroyuki Sekimoto varit inblandade. Den förstnämnde ligger bland annat bakom Double Dragon och den sistnämnde agerade producent på River City Ransom när det begav sig. Detta gör att förhoppningarna om många rejäla slagsmål skruvas upp ordentligt.
När jag drar igång spelet och har tagit mig förbi allt mumbo jumbo kring berättelsen får jag äntligen börja puckla på fiender. Upplägget är ganska enkelt med en knapp för attacker, en för hopp och en för specialrörelser. Allt detta följer dock en sekvens där jag får göra ett par olika val för att beskriva min relation till huvudkaraktären. Baserat på vilka val jag gör startar spelet på olika ställen och kan leda till ett av många olika slut.
Men åter till själva spelandet. Jag kan växla mellan en rad olika karaktärer som alla har sina egna styrkor och svagheter. Problemet är att det blir lite knepigt att växla mellan dem i stridens hetta och det enkla kontrollschemat visar sig snabbt vara djupare än väntat, vilket gör att det lätt blir rörigt när det händer för mycket.
Stay Cool, Kobayashi-san! är ett spel som vill väl och som har massor av bra idéer men utförandet lämnar tyvärr en hel del att önska. Den grafiska presentationen är läcker, soundtracket är för det mesta riktigt bra men det är något som inte klickar helt för mig. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är, kanske det röriga upplägget som nästintill kräver förkunskap om seriens mytologi, kanske är det kontrollschemat som stjälper snarare än hjälper emellanåt. Klart står dock att det är ett spel som förtjänar att vara bättre än vad det i slutändan är.
Var först med att kommentera!