Mörka och dystopiska miljöer är något som inte är en ovanlighet inom spel numera, och med detta höjs också kraven på att sticka ut i mängden både när det gäller design och berättande. Danska Playdead har varit ledande när det gäller kombinationen av mörk ton och pusselmekaniker, och det märks att deras verk har varit inspirerande för utvecklingen av 7th Sector.
Spelet inleds med att du får styra en elektrisk gnista genom diverse ledningar för att ta dig vidare genom miljön. Med jämna mellanrum finns det hinder på vägen, som kan variera mellan att du ska aktivera rätt strömbrytare för att ledningen ska hamna på rätt spänning till att du ska aktivera elektromagneter i rätt ordning för att kunna hoppa från ledning till ledning.
Under resans gång får du även bevittna miljöbyggande händelser i bakgrunden, och du börjar se mer och mer av det totalitära samhället där befolkningen kuvas hänsynslöst av stormtruppsliknande polisstyrkor. Det berättas aldrig riktigt något rakt ut, men det är tydligt att något håller på att bubbla under ytan och att den nedtryckta befolkningen har fått nog av det dagliga eländet.
Detta berättandegrepp fungerar ganska bra som motivering att ta sig vidare i miljöerna till en början, då pusslen oftast är enkla och lite oinspirerade. Svårighetsgraden rampas dock upp ju längre in i spelet du tar dig, men tyvärr finner spelet aldrig riktigt den gyllene medelvägen speciellt länge, utan trillar till slut över till mer frustrerande och omständliga hinder. I synnerhet de fysikbaserade pusslen kändes som ett onödigt tillskott som bara skapade irritation.
Som om detta inte var nog blandas även en del stridssekvenser in, när du senare i spelet får ta kontroll över en av attackrobotarna som används för att beivra oliktänkande. Det är en relativt liten del av spelet, men är så pass svag att det nästan känns som en majoritet av helheten. Styrningen i dessa sekvenser är otroligt klumpig, vilket ledde till en del dödsfall som jag inte kände att jag hade någon direkt kontroll över själv.
Den visuella delen av 7th Sector är dock en klart lysande stjärna. Miljöerna är utsökt detaljerade och omväxlande, och du får ta dig igenom allt från smutsiga slumområden till gigantiska fabrikskomplex och skyhöga neondränkta stadsdelar. Prestandan håller sig generellt sett på en acceptabel nivå, men det uppstår riktiga tvärnitar i bildfrekvensen emellanåt när du beger dig in i nya områden. Det uppstod dock väldigt sällan när tajming var en faktor, så det fungerar bra överlag.
Spelet gör sig överlag bäst i dockat läge, då det finns en del pussel som helt enkelt kändes olösbara på den mindre skärmen. Jag kände mig bitvis otroligt gammal när jag lutade mig fram mot skärmen och kisade för att se text och siffror som var relevanta för pussellösningen.
Överlag erbjuder 7th Sector en solid upplevelse, om än lite ojämn kvalitetsmässigt. Det var spännande att ta sig igenom miljöerna just tack vare den kärleksfullt designade spelvärlden, men när det känns som att fysikmotorn medvetet jäklas med dig så försvinner spelglädjen lite väl fort.
Var först med att kommentera!