Med en titel som Ciel Fledge – A Daughter Raising Simulator är det svårt att få kläm på exakt vilken typ av spel det rör sig om. Även efter flera timmar är det svårt att säga med bestämdhet vad det är men att det är en unik upplevelse är dock något som står klart och tydligt.
Ciel Fledge utspelas långt in i framtiden där mänskligheten har begränsats till en rad olika kolonier som kallas ARKS. När en ARK faller mot fiendemakter lämnas endast ett fåtal människor vid liv. Ev av dessa räddas och tas till den ARK som huvudkaraktären befinner sig på och han (alltså jag) får i uppdrag att uppfostra en 10-åring flicka som räddats. Målet är att hon skall uppfostras som min egen dotter tills dess att hon är gammal nog att styra över sitt liv själv.
Upplägget består av en bladning mellan ett management-spel och en visuell roman, med inslag av diverse minispel. Som en fan av samtliga dessa beståndsdelar och dessutom far till en liten flicka i verkliga livet hoppade jag givetvis på chansen att recensera Ciel Fledge.
Från ögonblicket då min huvudkaraktär tar över ansvaret för flickan inleds en gameplay-loop där jag i början av varje ny vecka bestämmer vad dottern ska göra om dagarna. Det kan vara allt från att gå till skolan, delta i olika aktiviteter eller att helt enkelt umgås med sin nya adoptivfar. Alla aktiviteter gör att min dotters olika nivåer stiger och allting påverkar vilken typ av människa hon utvecklas till när hon blir äldre.
Det finns en större underliggande berättelse i bakgrunden under speltiden men huvudfokus ligger just på uppfostrandet av min nya dotter och inledningsvis träffar väldigt mycket nära hemmet eftersom jag naturligtvis var tvungen att döpa den virtuella dottern till min riktiga dotters namn. Att se Ciel Fledge som ett genrep inför verklig uppfostran är dock inget jag rekommenderar.
Tyvärr blir Ciel Fledge upprepande ganska fort och bristen på nya saker att göra tar slut snabbare än de borde. Förvisso erbjuds det flera charmiga sekvenser under åren under dotterns uppväxt och karaktärsgalleriet är faktiskt ganska trevligt. Detta kan dock inte gottgöra för att spelet blir långtråkigt efter några timmar.
Upplägget är minst sagt unikt och intressant och det är lite synd att det inte håller hela vägen. Med lite mer finputsning hade det kunnat bli en riktig måste-titel men istället får det nöja sig med att vara okej i korta stunder men inte mer än så.
Var först med att kommentera!