Gal*Gun Returns

Det finns spel som bjuder på enorma känslomässiga upplevelser, som pressar hela mediumet framåt på sätt som ingen har kunnat förutspå och som kort och gott bjuder på något vi aldrig tidigare sett. Det finns spel som tvingar dig som spelare till eftertanke och reflektion för att i slutändan kanske rentav förändra dig som människa. Sedan finns det spel som Gal*Gun Returns.

Gal*Gun Returns är en nyversion av det ursprungliga Gal*Gun som släpptes till Xbox 360 för tio år sedan. För att fira seriens jubileum har denna originaltitel nu putats till och lanserats för en ny generation. Om detta är något bra eller dåligt beror till stor del på dig som person.

Om du inte är bekant med serien sedan tidigare rör det sig om en rälsskjutare. Det är dock inte vilken rälsskjutare som helst utan det är ett spel i den så kallade bishōjo-genren. Frasen ”bishōjo” betyder kort och gott ”vacker flicka” så ni kan nog ana vart åt det barkar. I spelets inledning blir protagonisten skjuten av kärlekspilar från en Ängel vid namn Patako. Patakos mål är att hjälten Tenzou ska få chansen att finna sitt livs kärlek men när hon av misstag skjuter honom med över ett dussin pilar istället för en innebär det att Tenzou plötsligt blivit i princip oemotståndlig för alla flickor han möter.

För att göra saken värre har Tenzou bara en dag på sig att hitta sin kärlek, därefter kommer den magiska kraften slå bakut och leda honom till ett liv som evigt ensam. För att stå emot de horder av anstormande flickor som kastar sig mot honom behöver Tenzou avfyra ”pheromone shots” för att tvinga flickorna till extas och således sätta dem ur bruk.

Som ni märker rör det sig inte om en titel som lär plocka hem några priser för bästa manus direkt och även om storyn i vissa fall innehåller ett par underhållande sekvenser är den mest en ursäkt för att få ge japanska gymnasieflickor fiktiva orgasmer. Låt oss inte sticka under stol med att vi alla vet vad som egentligen händer, spelet är ungefär lika subtilt som en brinnande slägga i ansiktet.

Innebär det att spelet automatiskt är kasst och inte värt din uppmärksamhet? Att det bör förkastas som pervers, sexistisk smörja? Inte nödvändigtvis. Det finns fortfarande en sorts tabu kring sexualitet i spel som får många att höja sina röster, ofta samma människor som inte har några som helst problem med att begå digitala massmord i valfri förstapersonsskjutare. Att dra en exakt jämförelse är givetvis inte heller rättvist men det finns en diskussion här värd att ha och det är en som jag personligen absolut inte är rätt person att leda eller dra igång.

Med det sagt finns det stunder i Gal*Gun Returns som är genuint underhållande. Om detta är trots eller tack vare stönande, animerade skolflickor bör vara klart för dig som läsare vid det här laget men jag kan inte bortse från underhållande spelsekvenser. Dock räddar det inte spelet från att ganska snabbt bli enformigt och upprepande. Det finns fyra huvudvägar att ta genom kampanjen för att välja vilken flicka Tenzou ska avslöja sina känslor för men det valet görs nästan omgående när spelet börjar, utan att ge mig en chans att lära känna karaktärerna eller ens faktiskt se dem i spelet först.

Lägg till kala, odetaljerade miljöer, lite småbökig kontroll som gör det svårt att skjuta med precision och ett peppigt men upprepande soundtrack och du har en upplevelse som lämnar en del att önska. Jämfört med de spel som har släppts senare saknas också många spelelement som introducerats genom åren för att öka variationen vilket gör att denna remake av originalet ironiskt nog känns ganska lättklädd.