På pusselspelfronten är det svårt att hitta en spelserie som besitter lika mycket charm som Mr. Driller. Sedan starten drygt 20 år sedan har det varit svårt att motstå den färgglada estetiken som paras med ypperligt pusselkoncept. Som titeln antyder ska du borra dig nedåt genom spelplanen samtidigt som du håller ett öga på livmätaren som töms för varje borrning du gör. Block av samma färg som angränsar varandra raderas i en och samma borrning, vilket gör att du behöver planera några drag i förväg för att effektivisera nedfarten.
I Mr. Driller Drill Land besöker den klassiske protagonisten Susumu Hori och hans vänner nöjesparken Drill Land, och inte helt oväntat finns det en hel rad olika aktiviteter där som involverar borrande. Det bjuds på en del olika variationer på det beprövade konceptet, och några av dem träffade verkligen rätt hos mig. Bland annat finns får du navigera nivåer där du först behöver leta reda på en nyckel som i sin tur leder till en bossfajt. Själva striden går ut på att du behöver använda föremål för att skifta färg på omgivningen så att den matchar själva bossen. När du sedan borrar denna färg kommer du åsamka skada på banans slutfiende.
En annan underhållande spelvariant är spökhuset där du behöver samla på dig vigvatten för att kunna frysa fast spöken i blocken du borrar i. När du har avverkat tillräckligt många spöken går du vidare till nästa nivå som innehåller ännu fler vålnader som jagar dig. Jag gillar verkligen hur utvecklarna har använt sig av spelets grundläggande mekaniker på ett kreativt vis här, utan att ändra alltför mycket på det fundamentala upplägget.
Under nivåerna låser du även upp diverse valutor som du kan spendera på kosmetiska uppgraderingar i den fiktiva nöjesparkens presentbutik. Det går även att införskaffa uppgraderingar för hälsa och andra hjälpmedel som du kan använda när du återvänder till nivåer för att ytterligare förbättra din poängskörd.
Mellan vissa nivåer får du även korta dialogsekvenser mellan de olika huvudkaraktärerna, och även om de inte egentligen tillför något av vikt är det ändå svårt att tycka illa om dem. Varje enskild karaktär är så smockfull av charm att de ändå förtjänar den skärmtid de får.
Mr. Driller är ett sådant spel där jag intalar mig själv att jag ska starta upp det och spela en eller två omgångar för att döda lite tid. Utan undantag slutar det med lite för långa spelsessioner, då jag hela tiden känner att det finns förbättringspotential i hur jag hanterade vissa situationer. Den gamla klyschan med spel som är enkla att spela men svåra att bemästra är synnerligen passande här.
Med denna nyversion av Gamecube-klassikern Mr. Driller Drill Land står det klart att serien fortfarande är en viktig pelare inom pusselgenren, och jag hoppas även på att detta ger lite vind i seglen för nya borrprojekt på Nintendo Switch.
Var först med att kommentera!