Borderlands Legendary Collection

Actionrollspel är en genre som alltid har legat högt upp på min favoritlista, mycket på grund av att de oftast är ganska lättillgängliga och underhållande. När spelet lyckas träffa balansen mellan action, karaktärsutveckling och uppgradering av utrustning rätt är jag oftast såld på att investera väldigt många timmar.

Historiskt sett har denna genre dominerats av spel i fantasymiljö, men när Borderlands ursprungligen släpptes, för drygt tio år sedan, var det en monumental förändring i genren. Det visade att konceptet går att implementera i andra etablerade genrer, vilket i detta fall var förstapersonsskjutaren.

Jag föll omedelbart hals över huvud för Borderlands, till den grad att jag hundraprocentade spelet och slukade alla expansioner som släpptes. I Borderlands Legendary Collection får jag nu möjligheten att återvända till alla dessa gamla goda minnen, och till och med i portabelt läge om jag så önskar. Det visar sig dock att nostalgin spelar lite spratt då och då.

Banditen var visserligen död, men var ändå snäll nog att visa vägen.

Detta första spel i serien har inte åldrats väl på väldigt många vis tyvärr. Startsträckan är väldigt lång innan du faktiskt börjar komma igång med mer intressanta uppdrag än att skjuta de hyenaliknande Skag-monstren, eller de makalöst irriterande flygande Rakk-odjuren. När spelet var nytt kändes alla vapenkombinationer unika och fräscha, men nu i efterhand lyser den riktiga variationen med sin frånvaro. Till detta läggs även platta karaktärer som aldrig riktigt utvecklas.

Med detta brutala uppvaknande var det med oro jag startade upp nästa spel i samlingen, nämligen Borderlands 2. Det tog dock inte många sekunder innan oron var som bortblåst, och jag kände genast igen mig i det som min hjärna hade inbillat mig att originalspelet erbjöd. Redan från början finns det ett helt annat drag i tempot. Manuset är betydligt vassare och erbjuder mer dialog som utvecklar karaktärerna i berättelsen, och det gör att det känns som något mer än en ”döda x antal fiender och återvänd för att få prylar”-cykel.

Variationen är även denna uppskruvad på helt andra nivåer än originalet, både när det gäller vapen, fiender och uppdragsdesign. Det känns verkligen spännande att öppna alla kistor i hopp om det där nya vapnet som kommer att bära dig framåt några nivåer till. Eftersom spelsamlingen innefattar alla expansioner får du även avnjuta några av de mest lysande ögonblick som serien har bjudit på, som till exempel Tiny Tina-expansionen som grundar sig i ett fiktivt Drakar & Demoner-spel med Tiny Tina som spelledare.

Borderlands 2 bjuder på något så unikt som icke-bruna miljöer jämfört med föregångaren.

Slutligen är även Borderlands: The Pre-Sequel inkluderat i detta massiva paket. Även om det innefattar många av de förbättringar som Borderlands 2 introducerade lyckas det ändå ta ett par steg bakåt irriterande nog. Det utspelar sig i tidsrummet mellan första och andra spelet, och följer utvecklingen av huvudboven i andra spelet, Handsome Jack. Eftersom jag vet att många inte riktigt klaffade med denna karaktär, så är det värt att varna för detta. Jag gillar dock Jack ganska mycket, så mer av hans utveckling till att bli fullblodssociopat var bara välkommet.

Det som The Pre-Sequel snubblar på är introduktionen av en syremekanik. Många sektioner i spelet utspelar sig nämligen i områden där det inte finns någon atmosfär eller andningsbar luft, och då måste du hålla koll på syret för att hålla dig vid liv. Mekaniken är någorlunda förlåtande, men det känns också som ett irritationsmoment när du är inne i utdragna eldstrider. Detta tillsammans med områden med låg gravitation gör att vissa sekvenser känns som tungrodda transportsträckor från syrepunkt till syrepunkt.

Det är sannerligen ingen överdrift att säga att denna samling erbjuder helt otroliga mängder spelvärde. Även om första spelet inte riktigt har hållit för tidens tand och utvecklingen i genren finns det absolut något att hämta i alla dessa spel, i synnerhet om du spelar tillsammans med goda vänner. Borderlands 2 är fortfarande den klarast lysande stjärnan i samlingen, och håller fortfarande riktigt bra. Och med tanke på att dessa portningar dessutom rullar ganska bra på Nintendo Switch är det inte mycket att fundera över om du vill ha något actionfyllt att sysselsätta dig med.

Recensionsdata

Utvecklare: Turn Me Up Games, Behaviour Interactive, Gearbox
Utgivare: Take Two Interactive
Utgivningsdatum: 29/05/2020
Pegi:18
Johan
Latest posts by Johan (see all)

Var först med att kommentera!

Lämna en kommentar

Din mailadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.