PlayStation Vita var en fantastisk handhållen konsol. Det kanske ser lite konstigt ut att skriva detta på en Nintendo-fokuserad blogg, men faktum är att det var den enheten som fick mig att börja utforska visuella romaner. Denna lite nischade genre som på ytan såg så stel och tråkig ut visade sig erbjuda massor av spännande och gripande berättelser när man bara skrapade lite på ytan.
Nintendo Switch har ju tagit över denna stafettpinne med råge efter Vitans falnande relevans på marknaden, och kan nu skryta med en ganska rejäl uppsättning visuella romaner, även om vissa viktiga inslag fortfarande lyser med sin frånvaro.
Arcade Spirits är en berättelse som utspelar sig i en alternativ framtid under året 20XX. På ytan ser inte så mycket annorlunda ut, men det som skiljer sig är att spelbranschen aldrig gick igenom den enorma krasch som vi upplevde på 80-talet. Som resultat av detta kunde arkadhallar fortsätta att frodas, och är till och med så pass stora att hemmakonsolerna har blivit nischprodukter istället.
Du iklär dig rollen som Ari Cader, som är en helt vanlig ung tjej som försöker ta sig igenom vardagslunket men inte riktigt finner sin passion eller plats. Hon har precis blivit uppsagd från sitt jobb som badvakt vid den lokala simbassängen, ett jobb som hon delvis trivdes med för att hon hade möjlighet att hjälpa folk. Hon är alltså tillbaka på ruta ett igen, och vet inte vart skutan ska bära denna gång.
Hennes rumskamrat Juniper är dock fast bestämd att inspirera Ari att ta nya tag direkt, och rekommenderar en märklig coachnings-app som garanterat ska finna det perfekta nya jobbet. Motvilligt provar Ari denna tjänst som omedelbart matchar henne med en tjänst i den lokala arkadhallen. Efter en synnerligen bisarr intervjuprocess med den till åren komna ägarinnan Francine är jobbet i hamn, och på löpande band introduceras du till en uppsjö färgstarka karaktärer.
Det tar inte lång tid innan spelets styrkor visar sig, och det är i synnerhet manuset som genomgående är klockrent skrivet. Rappa repliker avlöser varandra nästan oavbrutet, och det var längesedan jag såg ett spel hantera olika former av humor på ett så effektivt vis. Allt från syrliga kommentarer till träffsäkra popkulturreferenser träffar nästan konstant rätt med en härlig precision.
Första kapitlet är en kavalkad av karaktärsintroduktioner för att lära känna hela galleriet, men snabbt övergår det sedan till att du tar beslut om vem du vill lära känna bättre. Du tar ett beslut i början av spelet som bestämmer huruvida du vill att det ska finnas utrymme för romantiska förhållanden, eller om det ska vara strikt arbetsinriktat. Beroende på detta val får du åtkomst till olika dialogval under berättelsens gång.
Även om spelet är lättsamt och humoristiskt i attityden finns det ett djup där bakom också. När du lär känna karaktärerna bättre börjar de även prata om sina egna bekymmer och vardagsproblem. Det finns mycket att relatera till i det mångsida karaktärsgalleriet, och alla kommer garanterat att finna sin favorit. Jag gillar även att spelet är inkluderande på många vis, och ger dig till exempel möjligheten att skräddarsy huvudkaraktären med allt från utseende till vilket pronomen du föredrar.
Hela denna charmiga berättelse tillsammans med de stora mängderna 80-talsnostalgi fångar mig hänsynslöst i sitt grepp. Det finns inte mycket till interaktion i mycket av spelet, men det kompenseras verkligen av den rappa dialogen och de välgjorda karaktärerna. Detta är en pärla bland de många visuella romanerna på plattformen.
Var först med att kommentera!